Klanernas skugga över Sverige växer

Svensk naivitet möter importerad stamlojalitet. Ett samhällsexperiment som slår sönder gemenskap och rättsstat.

Klanerna är egentligen inte ett svenskt problem. De är ett importerat problem. De är ett resultat av att politiker och medier i ett halvt sekel sålt in lögnen om den magiska jorden – att alla som kliver över gränsen till Sverige, som genom ett trollslag, ska bli demokratiska, fredliga och svenskar. Resultatet ser vi nu: från att ha varit ett av världens mest homogena och trygga länder har Sverige förvandlats till ett mångetniskt kaos av klankriminalitet, etniska konflikter och sönderslagen gemenskap.

Och vi svenskar? Vi står handfallna, eftersom vårt rättssystem är byggt för ett helt annat folk, en helt annan mentalitet. Ett system där individen är måttstocken, inte släkten.

---

📢 Detta är ett nyhetsbrev från Det fria Sverige. Vill du bli medlem och delta i uppbyggnaden av en svensk framtid?
👉 Bli medlem: https://medlem.detfriasverige.se/blimedlem
👉 Stöd vårt arbete: https://www.detfriasverige.se/donera
👉 Diskutera och bygg ditt nätverk på medlemsforumet: https://forum.friasvenskar.se

---

Klanlogik krossar svensk logik

I Sverige prövas varje människa för sina egna handlingar. Skuld är personlig. Straffet är individuellt. Det är så vi har byggt vårt samhälle. Men i Mellanöstern och Nordafrika gäller andra lagar. Där är det klanen som är allt. Där fördelas rollerna medvetet: en kusin blir polis, en annan advokat, en tredje politiker. En fjärde säljer knark. En femte driver företag. Alla arbetar de, öppet eller i det fördolda, för klanens bästa.

När en sådan struktur flyttas till Sverige fungerar inte våra regler längre. Våra myndigheter ser bara individer – men i verkligheten agerar de alltid som kollektiv. Vår rättsstat blir tandlös. Vi fäller en gärningsman, men hela klanen fortsätter som om ingenting hänt.

Tyskland och Frankrike: en varning

Titta på Berlin. Där har klanerna under årtionden växt sig så starka att polisen talar om Clankriminalität som en egen kategori. Ett par tusen familjemedlemmar dominerar narkotikahandel, rån och utpressning. I Remmo-familjen kunde samma släkt planera spektakulära rån mot museer och banker samtidigt som andra kusiner satt i seriösa företag med vita affärer. Staten har till slut tvingats reagera med massrazzior och konfiskeringar i stor skala.

Titta på Marseille. Där driver släktnätverk narkotikahandeln som rena företag, med egna ”franchisemodeller”. Barnsoldater och tonåriga torpeder ersätter de skjutna i ett kretslopp utan slut. 2023 blev stadens blodigaste år i modern tid. När ett släktbaserat våld väl blivit vardag, när hela kvarter faller under deras kontroll, då är det redan för sent.

Är det dit vi vill i Sverige? Tyvärr är vi redan på väg, med stormsteg.

Svenska exempel är redan här

Vi har redan lokalsamhällen där ”familjen” bestämmer. Vi har sett socialdemokrater i Botkyrka göra upp med klaner för att behålla makten. Vi ser kristdemokratiska politiker som driver frågor som gynnar släktens intressen framför svenskarnas. Vi ser kommuner där bygglov, bostäder och föreningsbidrag används som verktyg för lojalitet och påtryckningar.

Detta är inte undantag. Det är ett mönster. Och ju mer invandringen fortsätter och ju längre det mångkulturella experimentet får fortgå, desto fler sådana mönster kommer att prägla vårt samhälle.

Integrationsmyten är död

Här ligger den stora bluffen: att vi kan ”integrera” klanerna. Att vi bara behöver fler fritidsgårdar, fler SFI-kurser, fler jobbchanser, så blir de ”som oss”. Men en klan är inte en individ. Det finns ingen integrationskurs som löser en 1 500 år gammal stamlogik.

Och ändå har politikerna envist hållit fast vid sagan om att det mångkulturella projektet ska berika oss. I verkligheten har det berövat oss tryggheten, gemenskapen och förtroendet för staten. Det har öppnat dörrar för just de strukturer som svenskar under över tusen år av lag och civilisation lyckats lämna bakom sig.

Vad krävs?

Den perfekta lösningen vore självklar: storskalig återvandring. Det finns inga integrationsåtgärder i världen som kan sudda ut klanidentitet eller omvandla släktbaserad makt till lojalitet mot Sverige. Det som kan göras är att människor som aldrig borde ha kommit hit får återvända till de länder och kulturer där deras klanlogik hör hemma.

Men till den dagen blir verklighet krävs ett absolut minimikrav: inga personer från dessa klaner får tillåtas maktpositioner i Sverige. Inte i politiken, inte i myndigheter, inte i polis, rättsväsende eller skola. Lojaliteten ligger alltid hos klanen. Därför är varje sådan position en säkerhetsrisk – för oss svenskar, för vårt samhälle, för vår framtid.

Svenskarna får inte hamna på efterkälken

Medan klanerna expanderar har staten redan förlorat flera steg. Politikerna har blundat i decennier. Medierna tiger hellre än att spräcka sitt mångkulturella narrativ. Polisen tvingas jaga symtom medan själva strukturen lämnas intakt.

Om vi svenskar inte organiserar oss nu riskerar vi att bli den svaga minoriteten i vårt eget land – underkastade strukturer som inte har något med vår kultur, vårt folk och vårt sätt att leva att göra.

Vi får inte svara med att själva börja bygga klaner. Vår väg är inte att backa till stamtänkande. Vår väg är att återupprätta det svenska: rättsstat, civiliserad ordning, förtroende och sammanhållning. Men för att göra det måste vi bygga egna parallella strukturer, fria från klanernas grepp och statens svek. Egna platser. Egna nätverk. Egna system för trygghet och kultur.

Det är vad vi gör i Det fria Sverige. Och det är vad fler måste inse vikten av.

Klanerna är inte svenskt arvegods. De är importerade problem – och importen måste stoppas. Återvandring är lösningen, men tills dess gäller vaksamhet: inga maktpositioner till klanfolk, inga illusioner om integration, inga fler steg bakåt.

Vill du vara en del av det Sverige som står emot?
Bli medlem i Det fria Sverige i dag. Låt oss tillsammans säkra en framtid värd att ge vidare.