Sökande efter samhörighet är en motståndshandling vi ska omfamna
Unga män och kvinnor i Sverige rör sig i allt högre grad i helt olika politiska riktningar. Det är en polarisering som är oroväckande. Vad gör vi för att ändra på det?
📢 Detta är ett nyhetsbrev från Det fria Sverige. Vill du bli medlem och delta i uppbyggnaden av en svensk framtid?
👉 Bli medlem: https://medlem.detfriasverige.se/blimedlem
👉 Stöd vårt arbete: https://www.detfriasverige.se/donera
👉 Diskutera och bygg ditt nätverk på medlemsforumet: https://forum.friasvenskar.se
En ny Novusmätning visar att över 40 procent av männen mellan 18 och 29 år röstar på Sverigedemokraterna, medan unga kvinnor i samma ålder i större utsträckning väljer vänster. Skillnaden är så stor att Novus egen expert varnar för konsekvenser – inte bara politiskt, utan även socialt. När unga inte längre delar världsbild, värderingar eller framtidssyn blir det svårare att mötas, bilda relationer och skapa familj.
Det går isär på djupet
Siffrorna visar inte bara en tillfällig opinionssvängning. De pekar på en djupare förändring i hur unga män och kvinnor uppfattar samhället. Det handlar inte om små nyanser i sakfrågor, utan om två tydligt skilda världsbilder.
Bland unga män dominerar i dag frågor om trygghet, kriminalitet, ansvar, gränser och samhällsordning. Många upplever att deras vardag präglas av otrygghet, normupplösning och ett politiskt etablissemang som inte tar problemen på allvar. Reaktionen blir ett sökande efter stabilitet, tydlighet och realism.
Unga kvinnor formas i större utsträckning av de miljöer där utbildning, kultur, medier och sociala normer sätter ramarna. Där betonas ofta ideologiska tolkningar av samhället, identitetspolitik och systemkritik, snarare än vardagsnära trygghetsfrågor. Resultatet blir en annan politisk orientering – och en annan syn på vad som är viktigt i livet.
När dessa perspektiv glider isär skapas inte bara politiska motsättningar. Det uppstår också en klyfta i hur unga människor förstår världen, varandra och framtiden.
Konsekvenser bortom politiken
När unga män och kvinnor inte längre delar grundläggande värderingar påverkas mer än bara valresultat. Det får konsekvenser för relationer, familjebildning och samhällets långsiktiga stabilitet.
Att mötas, förstå varandra och bygga ett gemensamt liv kräver en gemensam verklighetsbild. När synen på ansvar, trygghet, könsroller, framtid och samhällsutveckling skiljer sig för mycket, blir det svårare att skapa varaktiga relationer. Det handlar inte om små meningsskiljaktigheter, utan om skilda uppfattningar om vad som är rätt, viktigt och meningsfullt.
Resultatet ser vi redan i form av ökande ensamhet, senare familjebildning och färre barn. Många unga upplever att det blivit svårare att hitta någon som delar deras värderingar och livssyn. Samtidigt försvagas de sociala strukturer som tidigare band samman generationer, familjer och lokalsamhällen.
När kön, kultur och identitet glider isär riskerar även framtidstron att göra det. Ett samhälle där människor inte längre känner samhörighet, gemensamt ansvar och tillit får svårare att stå emot yttre påfrestningar – ekonomiska, sociala och kulturella.
Splittring som politiskt verktyg
Skillnader mellan män och kvinnor har alltid funnits. De är i grunden naturliga, biologiska och kulturella. Men i dagens samhälle används dessa skillnader allt oftare som politiska verktyg. I stället för att betona kompletterande roller, gemensamt ansvar och samhörighet, drivs en berättelse som ställer könen mot varandra.
Vänsterliberala och marxistiskt färgade ideologier bygger i grunden på konflikt. De söker motsättningar – mellan klasser, grupper, identiteter och kön – eftersom splittring skapar politisk energi. När män framställs som problem och kvinnor som offer, när relationer reduceras till maktkamp, och när familj och tradition misstänkliggörs, försvagas de band som håller ett folk samman.
Resultatet blir ett samhälle där misstro ersätter samarbete och där gemenskap ersätts av ideologisk kamp. I stället för att stärka relationerna mellan män och kvinnor, fördjupas klyftorna.
Mot detta står folkgemenskapen. Idén om att vi, trots våra olikheter, hör samman. Att män och kvinnor bygger framtiden tillsammans. Att familjen, kulturen och det gemensamma ansvaret är grunden för ett stabilt samhälle. När splittring används som maktmedel blir sammanhållning en motståndshandling.
Att bygga sammanhållning där den behövs
När samhället blir mer splittrat, när människor tappar gemensam referensram och när värderingar glider isär, uppstår ett behov av nya former av gemenskap – både i det fysiska och i det digitala rummet. Å ena sidan för att samla oss som delar samma värderingar, men också för att försöka nå ut och överbrygga alla de olika bubblor och cirklar som finns i vardagen.
Svenskarnas hus är en viktig del av detta arbete. Men gemenskapen stannar inte vid rummet. Den byggs också genom samtal, delade erfarenheter och kontinuerlig kontakt mellan människor som söker samma grundläggande värden.
Men också: i en tid där mycket kommunikation präglas av hårda motsättningar och låsta positioner blir det avgörande att hitta gemensamma nämnare, att sänka trösklarna och skapa utrymme för respektfulla samtal. Detta måste vi tänka på när vi kommunicerar utåt i vardagen.
Gemenskap handlar inte bara om stora sammanhang. Den växer i det lilla. I vänskaper, familjer, lokala nätverk och vardagens möten. Det är där tillit formas, där värderingar förmedlas och där framtidstro kan slå rot. När barn får vara en naturlig del av gemenskapen, när partnern inkluderas och när familjelivet inte ses som ett hinder utan som en grund, stärks banden som håller samhället samman.
Vi vill verka för just detta: att skapa sammanhang där människor kan känna tillhörighet, ansvar och mening – oavsett om mötet sker runt ett köksbord, på en träff, i ett digitalt samtal eller i vardagens gemenskap. När världen omkring blir mer fragmenterad blir det desto viktigare att bygga relationer som är hållbara, jordade och långsiktiga.
Vårt ansvar – vår väg
Utvecklingen vi ser i dag handlar inte bara om politik. Den handlar om relationer, värderingar, gemenskap och framtid. När kön, generationer och verklighetsbilder glider isär krävs mer än snabba åsikter och tillfälliga reaktioner. Det krävs långsiktigt arbete, närvaro och ansvarstagande.
Gemenskap byggs inte av sig själv. Den formas av människor som väljer att engagera sig, samtala, mötas och skapa sammanhang – för sig själva, för sina barn och för kommande generationer. Oavsett om det sker i Svenskarnas hus, i digitala forum eller i de små gemenskaperna runt familj och vänner, är varje steg mot samhörighet en investering i framtiden.
Det fria Sverige är vår gemenskap, som finns till för just detta. Genom mötesplatser, samtal, kultur och gemenskap skapar vi förutsättningar för ett starkare, mer förankrat och mer sammanhållet Sverige.
Vill du vara en del av det?
Engagera dig. Delta. Stöd arbetet.
Framtiden formas av dem som tar ansvar för den.
Missa inte senaste medlemspodden
I senaste Vårdkasen pratar Dan Eriksson och Magnus Söderman om vikten av att tänka i generationer i denna tid av individualism. När samtiden präglas av splittring, kortsiktighet och allt grundare rötter uppstår en större fråga: vad är det egentligen som håller ett samhälle samman över tid?
Med hjälp av historiska exempel, äldre europeiskt tänkande och konkreta resonemang om ansvar, familj och ekonomiska mönster utforskar vi vad det innebär att se sig själv som en del av något större – inte bara som en individ i stunden.
Ett samtal för den som söker djup, riktning och långsiktig stadga.
