Vårdkasen varnar och samlar
När vårdkasen tänds betyder det två saker: fara och samling. Vi står inför båda. Det som ska byggas kräver tid, tålamod och rätt människor – inte hets och kortsiktighet.
Det finns symboler som bär en tyngd som går djupare än orden vi fäster vid dem. Vårdkasen är en sådan. Den står där som en rest från en tid då människor förstod att frihet måste försvaras, att ansvar bärs gemensamt, och att varken trygghet eller framtid kommer av sig själv. Lågorna som slår upp när den tänds är inte bara ljus – de är ett budskap.
I vår tid faller mycket sönder. Ett land som låtit sina institutioner förfalla under årtionden, som låtit folk och gemenskap luckras upp, som accepterat en politisk klass som pratar men inte bär, kan inte räddas på en mandatperiod eller genom ett snabbt utspel. Det går inte att lösa på söndag genom ett stormöte, och inte heller genom utbrott, ilska eller kortsiktig plakataktivism.
Förstår man detta, då förstår man också vårdkasens plats i vårt arbete.
Vårdkasen som väckte folket
Vårdkasen användes i Norden långt innan Sverige kallades Sverige. På höjder, bergskrön, skär och uddar stod stora rös med ved redo att tändas. När faran närmade sig – främmande skepp, fiendehärar, rövarband – då antändes kasen. Ljuset syntes miltals. Eld följde eld. Höjd efter höjd tändes, och på kort tid visste hela bygder att ofrid var på väg.
Men vårdkasen gjorde inte mer än så. Den löste inte problemet. Den bekämpade inte fienden. Den samlade, väckte och manade – men ansvaret att agera låg på människorna själva.
Det är precis så vi arbetar.
Vi varnar därför att så många fortfarande inte ser. Inte vill se. Många känner att något är fel, men drar slutsatsen att det ordnar sig, att ”någon annan” tar hand om det. Vårdkasen brinner för att visa att det är nu man förbereder sig. Nu man reser sig. Nu man bygger.
Men hur? Ensam? Utsatt? Som ett litet fartyg mitt i en gigantisk storm.
Känslan av hopplöshet kan komma över också den starkaste.
Därför gör vårdkasen mer.
I forna tiden samlade den också. När elden tändes i fjärran visste folk att det var dags att ta ansvar, att släppa vad man gjorde, att sluta upp och göra sin del. Ingen väntade på att någon annan skulle lösa det åt dem. Ingen sköt upp det till nästa månad. Människor kom – och de kom därför att de förstod att de hörde samman.
Det är detta vi håller på att återuppväcka.
Att bygga grunden får aldrig vara ett hafsverk
Det finns två sorters människor i motståndstider. De som vill rusa åstad, och de som vill bygga.
De första är högljudda. De är hetsiga, oförsiktiga och våldsamma i tanken även om de inte lyfter ett finger i verkligheten. De vill ha snabb förändring, snabba segrar, snabba konflikter. De vill se världen brinna, inte byggas. För dem är allt reaktion.
De hör inte hemma hos oss.
Vi arbetar långsiktigt. Det är vårt enda sätt. Ett folk som slitits isär, ett samhälle som tappat sin sammanhållning, ett land som blivit mer administration än gemenskap – allt detta tar tid att laga. Tid och tålamod.
Vår organisation byggs inte med slagord, utan med människor av rätt sort: trygga, pålitliga, jordade. Män och kvinnor som förstår ansvar. Som kan sätta sitt ego åt sidan. Som tänker i decennier, inte i dagar.
Vi är inte en plats för ilska, impuls eller destruktiv energi. Vi vill vara ett hem för de bästa av vårt folk. De som vill bära, inte falla. De som vill hugga ved, inte kasta sten. De som vill skapa något för sitt hembygd, sin familj och sitt land – inte riva ner för att det känns bra i stunden.
Det är därför vi hela tiden återkommer till samma grundläggande budskap: börja där du står. Lär dig. Träna din kropp. Ta ansvar hemma. Förbättra din ekonomi. Bygg relationer. Engagera dig lokalt. Bli den människa som andra vill och vågar sluta upp bakom.
Ingen vårdkase i historien har någonsin samlat ett pöbeluppror. Den kallade samman fria män och kvinnor som förstod att deras insats betydde något. Det är den andan vi återställer.
Vi varnar – och vi samlar
När vi tänder vårdkasen är det inte för att skrämmas. Det är för att påminna. Påminna om att förräderi, inkompetens och oansvar har styrt landet i årtionden. Påminna om att strukturproblem inte försvinner för att man byter regering. Vi vill klargöra att vi inte har råd med illusioner om snabbfixar.
Men vårdkasen är också en kallelse. Ett ljus i mörkret som säger: här finns arbete att göra. Här finns människor att stå med. Här finns en gemenskap som inte är beroende av valresultat eller opinionslägen.
Vi samlar därför att vi vet att det som väntar kräver fler händer, fler huvuden, fler hjärtan. Inte fler utbrott eller fler slogans.
De bästa av vårt folk söker inte dramatik. De söker mening. Ansvar. Sammanhang. Vårdkasens gemenskap är platsen för dem. Det är här de får en roll, en riktning och ett uppdrag som sträcker sig längre än dem själva.
Det är också därför vi alltid säger samma sak: vill du förändra Sverige, börja med att förändra dig själv – inte i ord, utan i handling. All verklig styrka kommer ur arbete, renhet i livet och disciplin. Det är också så man bygger det som håller.
Vi står fortfarande i början av något stort. Något som faktiskt kan överleva tidens prövningar. Men bara om vi gör det rätt. Bara om vi tänker som våra förfäder gjorde när de tände vårdkasen: lugnt, samlat, med klar blick och med en insikt om att framtiden är vårt ansvar.
Vårdkasen brinner därför att vårt folk behöver se.
Den brinner därför att vi behöver samlas.
Den brinner därför att inget annat räcker.
Och den kommer fortsätta brinna så länge det finns svenskar som förstår vad som står på spel – och som vägrar ge upp sitt folks framtid.
Ny bok från Runströms
För dig som menar allvar med att 2026 ska bli en nystart på riktigt.
Bygg ett robust liv är ingen traditionell självhjälpsbok. Det är ett folkbildande projekt som återvänder till grundläggande mänskliga behov: fysisk styrka, levande gemenskaper, en fungerande vardag och en förankrad känsla av mening. Läsaren får inga snabba lösningar eller färdiga checklistor, utan resonerande texter som visar hur robusthet byggs stegvis och konkret i det dagliga livet.
Boken är uppdelad i fyra delar som tillsammans utgör en helhet. Den första delen behandlar kroppen som fundament, från styrketräning till gångkultur, vardagsresiliens och friluftsliv.
Den andra delen handlar om gemenskapen och visar hur allt från bokklubbar till jaktlag, små tjänster och kunskapsdelning skapar hållbara sociala sammanhang.
I den tredje delen riktas blicken mot vardagen: matlagning, odling, privatekonomi, hantverk, klädval och hur man bygger ett hem som faktiskt fungerar.
Avslutningsvis tar del fyra upp de existentiella frågorna, som frivillig ensamhet, mod, ritualer, tacksamhet och vad det innebär att lära känna både sitt folk och sig själv.
Bygg ett robust liv vänder sig till läsaren som vill stärka sin egen motståndskraft och samtidigt bidra till något större än individens jakt på bekvämlighet och bekräftelse. Det är en bok för den som vill leva mer medvetet, mer stabilt och mer förankrat i både kultur och gemenskap.
Resultatet är en seriös och eftertänksam vägledning för alla som vill bygga ett liv som håller, oavsett vad som händer omkring oss.
Om författaren
Oskar Bergman är autodidakt och sprungen ur arbetarklassen. Han skriver om robust livsföring, gemenskap och personlig disciplin och hämtar inspiration från ett radikalkonservativt idéarv. Hans texter förenar praktisk erfarenhet med en strävan efter att återupprätta traditionell styrka och ansvarstagande.